Med huvudet fullt av snor och lungorna fulla med slem

Home sweet home. Foto: Monika Grannas

Ingen bra dag igår, den ger efterv(ä)rkningar idag. Jag tömde mig på alla svordomar jag känner till. Det hade snöat drygt 2 dm blöt och tung snö. Det var inte plogat över dammen  då jag skulle till jobbet, men jag tog mig fram. Värre var det då jag skulle in på parkeringen, oplogad. Ok, jag hade redan hunnit svänga in och det var bara att försöka få in den på p-platsen, men jag ankrade innan jag var riktigt framme. Sur blir jag för det, för jag förstår ju att jag inte kommer att kunna ta mig därifrån för egen maskin. Sur blir jag då jag ser att den 4-hjulsdrivna tjänstebilen är borta, den som kör den ska ligga och köra efter den plogade 374an, och jag ska ut på idel oplogade vägar. Börjar inte bra, kör fast inne i byn och jag får skotta och skotta och skotta och vad hjälper det? Intet! Den hänger på snön som trycker under bilen. Jag se en baklastare och traskar iväg efter hjälp, för vad jag upptäckte här är att ingen tänker hjälpa till frivilligt hur många som än passerar och det gäller trakorer som människor. Baklastaren fick inte loss mig med mindre än att han lyfte framhjulen med skopan på bilen medan jag backar. Äntligen loss. Ut på på plogad väg igen, men strax ska jag in på vägen igen och ja, jag sitter i skiten (snön) igen. Jag skottat och skottar och skottar igen. Jag hade många matkassar som skulle in efter gatan så jag kände inte för en promenad. Ringer upp de som ansvarar för plogningen och kräver att de kommer och hjälper mig loss, och plogar innan jag kommer tillbaka. Och när jag slutar ska de hjälpa till att dra ut mig ur parkeringen så jag kommer mig hem. En kund ringer och avbokar massage, tack och lov, för det blir övertid i snömassorna så jag kommer inte att hinna ner till lokalen i tid. Dags att sluta och jag ringer efter traktorn och han kommer, men.... med för hög fart och kör skopan i närmsta bil, som tack och lov inte var min. I stället för att backa lyfter han skopan och drar dessutom av bagageluckan på bilen. 40.000 kr i självrisk för företaget. Fler än jag som har en dålig dag.

Vad jag också blir sur över är hur de prioriterar plogningen, kl. 7 på morgonen plogar de parkeringen till affären som öppnar kl. 10 i stället för där vi behöver komma fram.

Törs inte stanna av och känna hur kroppen känner sig, så det är bara att stoppa något i munnen och fixa mat till rådjuren och gå upp till skogen med livsviktig mat till dem. Halva vägen var plogad sen var det tung snö att traska i, tack och lov för tjibikkon så jag slapp bära allt. Sen var det att skynda sig ner till Öjebyn då jag hade fler massagekunder och jag hann precis. Puh.

Idag hörs det Ajj, Ojj, Ohh i stugan.  Blir en lugn dag i dag, ska bara göra mat åt rådjuren och nu är det plogat dit så det blir en finpromenad.